Jaha, idag är första dagen på närmre 3 år jag vaknar upp HELT utan barm. Kollade på klockan och vart riktigt chockad. 10!! Vi stiger alltid upp 7 som senast vare sig det är helg eller inte, så 10 känns som att man sovit bort hela dagen. Och... egentligen var ju klockan 11 då vi dragit fram den nu hehe..   

Låg och drog mig lite. Kändes skit konstigt och vakna upp med bara Joel.. Bara vi 2, och så klart jyckarna som ligger lite här och där.    

Tyckte ärligt talat att det var alldeles för tyst och dött.. Självklart var det ju skönt och få sova ut också, men jisses så trååååkigt man har det utan barnen... Gick ut med jyckarna, men eftersom att det regnade och stormade ville ALLA hem. Alla har en tendenes till och avsky rusk och regn. Därav vill dom inte göra annat än och göra av sig idag. 

Är som alldeles för trött för och orka städa upp och fixa med tapeterna.. Ska ju riva ner massa för och senare måla om här hemma då jag vill ha vita väggar och massa fina väggdekaler här hemma. ÄLSKAR den stilen och tror det kommer bli mer personligt här hemma. Negativa: Attd et är ett sådant jävla jobb och få ner alla tapeter för och renare hålla barnen borta från väggarna när dom ska torka, men man får ju ta ett rum i taget, annars kommer det verkligen inte och gå. 

Har mest legat och lyssnat på musik och myst in mig idag. Men det är väl egentligen det bästa man kan göra som barnledig för första gången på många år. Det är en stor grej för mig och vara barnledig. Alma är en otroligt intensiv tjej som väldigt sällan vill göra saker och ting utan mamma. Det går inte och sätta henne framför tex tvn för och senare gå och diska, eller sätta henne med ett ritblock för och kanske hinna dra några snabba drag med dammsugaren. Hon vill ständigt vara med, vilket kan vara otroligt påfrestande och tröttsamt i långa perioder, därför blir det en stor grej med och vara barnledig och kunna få bara vara mig själv. 

Alma har ju alltid varit en mammagris. Hon har aldrig varit så mycket för andra fram till nästan det senaste året då hon äntligen började ta för sig lite mer och äntligen såg att det finns andra och inte bara mamma. Därav så har det blivit så utdraget innan med och sova borta. Senast vi försökte så fick hon istort sett "panik" ocg vägrade. Hon skulle pront med oss (förra sommaren), så det är verkligen en stor grej att hon nu tuffat på sig så pass mycket att hon nu vågar sova borta.  Just nu är Almas "favoriter" Mormor, morfar och Mirijam som hon älskar allra mest. :) 

Huuuh vad jag saknar dom. Ser fram emot imorgon när jag ska hämta små fisarna igen.  Meeen... Måste säga att det är viktigt och vila upp ens energi också...    

Nästan 3 år sedan jag var hwlt barnledig. Har inte varit det mer än någon timme hit och dit sedan efter stt Alma föddes... Nu är dom hos mamma och tror det kommer gå jätte bra då båda barnen älskar sin mommo och "kimba".. Känna väldigt tomt bara, och än har det bara gått några få timmar. :P


Vi åkte till uppsala kring 13:30 och var där halv 3.. Sprang in på new yorker och köpte skor till Joel, sen drog vi och käkade med mamma på Kina resturang då jag fyllt år nyligen.


Efter det så gick vi in på en ny affär och småhandlade lite till barnen.. Sjukt mysig liten affär med massor med små prylar som jag tycker är kul och kolla på. :) där efter åkte dom hem med "mommo" och jag åkte hem till oss.. Ångest deluxe av och skiljas åt (fast det var tack och lov bara från min sida, sån hönsmamma jag blivit).


Nu ligger jag med hundarna lite här och där i bäddsoffan och glor på tv med tända ljus. Klockan är inte ens 21 och jag är redan helt slut. Ska borsta tänderna, slänga av mig sminket och dreggla lite härligt på kudden samtidigt dom jag envist kollar i kors för och hålla mig vaken med Joel... :D

Jaa.. Skulle ju skrivit ett till inlägg efter det senaste men fick väl rätt mycket med barnen och görs så glömde av mig. :P ..


Har hänt mycket sedan senaste inlägget. Liam har äntligen fått det bra i skolan. Nu villbhan äntligen till skolan igen, och när man hämtar honom så är han alltid glad och hans lärare kommer alltid fram och berättar hur dagen varit. Är otroligt flad över deras evengemang i slutändan ändå. Det viktigaste är ju att Liam trivs och känner sig trygg.


Övervägde beslutet över andra skolan, men i slutändan så kändes det ändå så himla fel och tacka ja pga att liam ändå har vänner i denna skola han går på. Han har dom i åk 3-4 som skyddar honom så fort det är rast, och han trivs med pedagogerna också. I nya skolan skulle han vara helt ny, utan vänner och trygghet. Skulle han bli mobbad där så skulle han inte ha någon alls, därav så tackade jag nej...


I tisdags när jag lämnade Alma på dagis fick jag såna tårar i ögonen.. Hon lyckades klä av sig alla kläderna själv! Min bebis håller på och bli stor tjej. 2,5 år och kan få av sig skor, overall, mössa och vantar. Jag får till och med tårsr i ögonen nu haha...


Under förra helgen var vi i alla fall och hämtade hem våran chickopicko som fått bo hos min mamma i ca 2 veckor då jag ville se om hans stress minskade av och bo utan barn och andra djur. Fungerade tyvärr inte då han istället saknade oss (och vi honom, så klart) så vart att vi hämtade hem honom igen istället.

Fick en jätte fin skinnjacka av pappas flickvän, sedan så hade hon köpt tårta så blev lite firad ändå. :D <3


På lördag åkte vi och snurra i uppsala, sedsn in på ikea och lunchade samt köpte lite som behövdes där hemma.. Efter vi "sen lunchat" åkte vi till och busade av ungarna på leos lekland tills närmre stängningsdags. Barnen var supernöjda. :D ..


I söndags så var vi och fikade hos pappas "svärmor" och sedan Gick vi hem till pappa och åt en lätt middag innan vi for hem..


Veckan har som sagt varit bra förutom att jag var tvungen och hämta båda barnen från skola/dagis. Alma hade gegga i ögonen (torkat/gamalt) och liam hade ätit för mycket så han mådde illa hahaha :'D


Idag så har jag och Alma faktiskt varit iväg och handlat lite. Vi tog en dag för oss själva helt enkelt. Alma var skit nöjd då vi käkade middag på chopchop. Vi lyckades äta en hel medium portion tillsammans, så nog sjutton åt hon med aptit, min lilla prinsessa. Hittade en gymboll för bara 20:- på öb. :D
Nu ligger jag och gosar med min stackars make som har 40° feber och yrar som sjutton. Sååå söt heheh...

Igår när jag hämtade Liam satt han på skolgården och lekte med ett annat barn. Han vart riktigt glad av att jag hämtade honom och såg i allmänhet gladare ut än han gjort på länge. Frågade honom om någon varit dum i skolan idag och han sa nej. Han hade till och med lekt med "o" under dagen.


Var så skönt och höra att det gått bra, att det kanskr slutar och mobba honom nu... Kanske kommer det och bli lättare och lämna honom i skolan i framtiden igen? Jag hoppas verkligen det. Har verkligen gjort ont i hjärtat av och lämna mitt barn i vetskap av att han fått utstå det jag en gång fått utstå..

Jag blev igår 26 år gammal och minns fortfarande vissa delar av ren grymhet som om det vore igår. Trots att det gått så många år så gör det fortfarande on och jag tvivlar på att det någonsin kommer gå över helt.

Tänker ju i vanliga fall inte på det så som jag gör nu när Liam får utstå det. Klart att det blommar upp till ytan ibland och att man tänker tillbaks på det, men inte alls så ofta..


Har som sagt övervägt pch byta skola nu, men jag och Joel har bollat det fram och tillbaka och vi båda är väl rätt så överrens om att risken att han blir mobbad pga att han är ny i klassen är ju större än att få detta och upphöra.. Och där skulle han ju heller inte ha någon vän överhuvudtaget..


Jag har även haft funderingar på om man i värsta fall ska skippa skolan och istället ha det här hemma och socialicera honom på andra vis. Funderingen har ju självklart funnits då jag inte vill att han ska behöva ta så pass mycket skada av det hela som jag fått göra.


Mitt liv är och se till att mina barn ska få det så bra som möjligt, vare sig jag får göra uppoffringar eller inte. Dom kommer inte få det perfekt då jag enbart är en människa med både bra egenskaper och självklart brister, men det jag i förväg kan se bli trauman kan jag ju också påverka.


Joel är ju inte helt på det och vi har ju heller inte pratat om det då det än så länge inte är aktuellt, men ger detta inte med sig så kanske jag får fundera mer på det och kolla runt.. Men tror nog att det ger sig, om inte annat så tänkte jag att jag ska försöka gå med en vecks och möta pojkarna halv vägs.. Gäller ju och vara smart och lista ut en plan av vad man kan göra och hur man kan nå dom.


Idag är tyvärr både Alma och Liam sjuka och hemma från dsgis och skola. Liam hostar och är fruktansvärt rosslig och Alma har fortfarande en släng av ögoninflammantion och har nu blivit rosslig hon med. :/


Kommer skriva ett till inlägg om gårdagen i allmänhet efter detta för och undvika att detta blir så rörigt. Kram

Hade hunnit borsta tänderna och gjort alla nattrutiner och lagt mig innan kl 20 idag (och nattat ungarna). Idag är jag minst sagt trött. Är så trött att jag kollar i kors. :D


Ligger och kollar på dr Phil och myyyser med mina odjur och min goaste make. Gör typ allt för och hålla mig vaken, och egentligen fattar jag inte varför jag envisas om det men känns ju inte sp kul och somna före barnen hehe...


Idag har liam haft en lugn dag i skolan där pojkarna inte vsrit på honom. Pratade med båda hans klassföreståndare och dom har pratat med sina kollegor om och ha koll och sedan så säger dom till så fort dom ser. På onsdag ska dom till en teater där det handlar om just mobbning, så kanske får alla inblandade och tänka till.

Nu ska fröken vindögd ta sig sin skönhetssömn. Imorgon fyller jag år, så måste vara utvilad så jag orkar hantera ännu mer vidrig ålders ångest.. Usch! Natti natt alla där ute! <3

Under helgen var "farbror Johannes" här och umgicks då barnen var riktigt lyckliga. :D

Städade hela dagen igår och fick massor gjort. Kastade rätt mycket och ännu mer kommer det och bli. Känns rätt jobbigt men det måste göras då det blir så sjukt mycket med tiden.

Ska rensa hela förrådet också. Har inte rensat det sedsn jag flyttade hemifrån för 7 år sedan så är nog en hel del som ska kastas där, oxh då kan jag ju äntligen lägga in saker från lgh till förrådet. :D

Igår kväll fick jag världens sockersug. Händer inte alls ofta längre, men igår var nästan så man la sig ner på golvet och yla som ett barn. Var helt slut efter städningen så gose Joel stäkker sig och bakar chokladbollar, så otroligt sött av honom! Han kan ibland hsn också min fina make. Käkade 2, sen var jag propomätt.. Insåg efter första att det inte var så gott med socker trots allt. Brukar bli så hehe..


Idag ska jag prata med Liams skola. Hoppas fasiken dom tar mig mer seriöst idag. Eller aa.. "Dom", snarare den biträdande rektorn. Annars får jag gå till rekorn och höra vart hennes "ståndpunkt" är till det hela.. Har ruskigt ont i magen över att Lism nu är i skolan och att jag som förälder inte kan skydda migg barn från alla elakheter han utsätts för. Det känns fördjävligt rent utsagt. Hoppas han får en bra dag, lillpluttrn mig. <3

Igår hade skolan disco som Liam Så gärna ville gå på. Valde och sitta med hela discot för säkerhetens skull. Blev så helvetes förvånad över hur vissa föräldar är funtande.


Liam lekte med en av ungarna som inte är sp där värst snälla... BÅDA föräldrarna var där. Pojken blev hårdhänt under leken och började PUTTAS och tog hårda tag i Liam. INGEN av hans föräldrar sa till. Istället för och ställa yill en scen så valde jag och säga till Liam att han inte skulle leka med pojken mer och att jag tar upp detta med lärare/rektor redan på måndag...


Alla har vi ju olika uppfostran, men hur sjutton kan man inte säga till när ens barn är hårdhänt och puttas? Vare sig det är lek eller inte så är det inte okej överhuvudtaget.


Är oerhört stolt över Liam som trots att han får utstå mobbning så vågar han gå till discot ändå. Han var så gullig på vägen hem. "Mamma, tack för att du följde med på discot och satt och vaktade", sa han. Han hade haft det kul på discot, trots att en av dom elaka barnen var där. :)


Lille skruttiplutt vad jag älskar den ungen <3

Lämnade Liam och sa till hans klassföreståndare att "O" hade varit på honom igen. Svaret jag fick var i stort sett "jaha". Kunde inte precis skälla ut henne då hela Liams klass var i närheten, men när jag hämtar honom ska jag säga att jag vill ha ett möte med henne och pojkens föräldrar redan i början på nästa vecka. Blir det ingen ändring så får han byta skola till den skolan jag ansökte om först.   

Pratade med dom från den andra skolan och föklarade läget. Jag vill inte behöva byta i första hand då Liam har kompisar, men samtidigt ska han inte behöva utstå denna skit, ännu mindre om klassförestånadern inte ens verkar vilja få stopp på det med engång. I alla fall, lyckades få på mig till på torsdag och meddela om han ska hoppa dit eller ej. Måste säga att det kom ju jävligt lägligt att vi fick detta erbjudande om platsen nu... Men men, hoppas verkligen att Liams nuvarande skola skärper till sig, för i övrigt har jag ju varit nöjd med den, och allra viktigaste: LIAM har trivts i den och varit nöjd med både den och sina nya vänner...    

Känns som att detta är är en ren prövning på och hoppa på mina nerver, mitt tålamod och framför allt mitt jävla humör. Så otroligt svårt för mig och hantera skiten när jag samtidigt vet att mitt barn går och mår dåligt dagligen pga att någon elak liten skit som inte kan bete sig och måste göra illa någon annan för och själv må bra.  

Kan inte ens sova om nätterna då jag ständigt tänker på det här. Har i snitt sovit max 3 timmar per natt sedan jag fick reda på det i torsdags förra veckan... Kan säga att det här är extra känsligt för mig som själv varit med om det ungefär halva min skoltid som jag hade. Det sätter sina spår. Hade lagt det bakom mig, men antar att det alltid kommer ligga och gro och hoppa upp i såna här lägen. Tänker tillbaks på vissa av dom hemska minnerna och tänker på min son. Det är inte okej någonstans. Har hellre en lärare som kommer hem till oss och hjälper honom och plugga än att han ska behöva utstå denna skit.   

Ska ut och springa av mig onödig energi med Disa ikväll. Är som att man håller röven ovanför en ballong och gör allt för och inte råka sätta sig på den just nu. Min energi förvandlas till något negativt. Jag är allt annat än glad, enbart bitter och grinig och har svårt för och hålla minen just nu. I alla fall, en joggingtur med lite musik i öronen och Disa-fisa vid sidan av mig gör nog bara gott.. Ska kolla runt vart man kan börja gymma så kanske jag kan börja med det med, skulle vara skönt och komma i form igen...    Skriver mer ikväll eller imorgon.. Kram.